AlingsåsNytt

Rådet vill stärka rättigheter i idrottsprogram

KommunbeslutEn inomhusbild som visar en samling bollar för olika sporter, inklusive fotboll, volleyboll, rugbyboll, handboll, basketboll och tennisbollar, samt en badmintonboll, utspridda på ett trägolv. I bakgrunden syns suddiga silhuetter av flera personer i s
Illustrationsbild: Notisen Bildrobot - Bild Notisen

Rådet för mänskliga rättigheter skickar remissyttrande om programmet ”Sätt Alingsås i rörelse 2027–2030” till kultur- och utbildningsnämnden.

Annons

Rådet skärper rättighetsperspektivet i ”Sätt Alingsås i rörelse”

Rådet för mänskliga rättigheter har antagit ett remissyttrande om programmet ”Sätt Alingsås i rörelse – program för idrott, rörelse och friluftsliv i Alingsås kommun 2027–2030” och översänder det till kultur- och utbildningsnämnden.

Förslag till förändringar i programmet

Enligt protokollet välkomnar rådet programmets fokus på folkhälsa, rörelse och föreningsliv, samt betoningen på jämlikhet, tillgänglighet och inkludering. Samtidigt anser rådet att det behöver bli tydligare hur dessa perspektiv ska genomföras i praktiken, så att alla invånare kan delta oavsett individuella förutsättningar.

I yttrandet efterlyser rådet bland annat ett tydligare resonemang om hur hinder kopplade till diskrimineringsgrunderna ska identifieras och undanröjas. Det gäller både fysiska, ekonomiska och språkliga hinder.

Läs också: Alingsås skärper krav på nytt idrottsprogram för mer bakgrund till arbetet med samma program.

Föreningsliv, spontanidrott och stödbehov

Rådet lyfter föreningslivets betydelse för delaktighet och gemenskap, men betonar också att kommunen behöver skapa möjligheter för dem som inte vill eller kan delta i organiserad idrott. Ett behov av mer spontanidrott pekas ut, liksom att idrottshallar, konstgräsplaner och andra anläggningar i större utsträckning bör göras tillgängliga för fler även utanför föreningarnas ordinarie tider.

Kommunen uppmanas enligt yttrandet att se över vilket stöd föreningarna behöver för att kunna inkludera fler deltagare. Exempel som nämns är ledarutbildningar, kompetenshöjande insatser om olika funktionsnedsättningar och ett tydligare samband mellan programmets mål och föreningsbidragen.

Tillgänglighet, delaktighet och mötesplatser

Rådet föreslår att kommunen använder nationella vägledningar för tillgänglighet, till exempel från Myndigheten för delaktighet, samt en checklista utifrån diskrimineringsgrunderna. De grupper som berörs bör enligt rådet ges möjlighet att lämna synpunkter, så att deras erfarenheter tas tillvara i både planering och uppföljning.

Vikten av mötesplatser där människor i olika åldrar kan vara aktiva tillsammans betonas också. Sådana mötesplatser lyfts fram som ett sätt att motverka ofrivillig ensamhet och ålderism.

Uppföljning och nulägesbild

När det gäller uppföljning anser rådet att kommunen behöver ta fram en tydligare nulägesbild. I kommande handlingsplaner vill rådet se specifika, mätbara och tidsatta mål. Resultaten bör följas upp ur ett rättighetsperspektiv och tydligt visa vilka grupper som nås av insatserna och vilka som fortfarande står utanför.

Annons

Tidsplan och nästa steg

Som avslutning konstateras i protokollet att rådet för mänskliga rättigheter formellt har antagit remissyttrandet och beslutat att översända det till kultur- och utbildningsnämnden. Nämnden får därmed ett inspel om hur rättighets-, jämlikhets- och tillgänglighetsperspektiv kan förstärkas i det kommande programmet ”Sätt Alingsås i rörelse 2027–2030”.

Källa: Rådet för mänskliga rättigheter, sammanträde 2026-09-22.

Den här artikeln har producerats med stöd av tekniska system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Kommunalt